Kommunekonomi

Kommunförbundets nyhetsbrev om kommunalekonomi

 
6/2018
Ekonomisk översikt
EKONOMISK ÖVERSIKT Högkonjunkturen i världsekonomin fortsätter och tillväxten väntas ännu nå höga nivåer i år, med USA som motor. Tillväxten i USA bygger i hög grad på privat konsumtion, finanspolitisk stimulans och en exceptionellt hög sysselsättningsnivå. Samtidigt har både skuldsättningen och underskottet i bytesbalansen ökat. Investeringarna har utvecklats positivt i USA tack vare skat-tereformen och höjningarna i priset på råolja.
 
Skattesatser

SKATTESATSER Nästa år stiger kommunalskatten för 480 000 invånare, då 46 kommuner har beslutat höja sin skattesats för år 2019. Jämfört med 2018 är antalet kommuner som höjer skattesatsen ändå sju färre. Nästa år sjunker kommunalskatten för cirka 26 000 invånare, då fem kommuner har beslutat sänka sin skattesats för år 2019. Fastighetsskatterna höjs måttlig.

SKATTEINKOMSTER Det exceptionella skatteåret 2017 påverkar redovisningarna av kommunalskatt ännu i december och i januari nästa år. De stora förskottsåterbäringarna och de negativa rättelserna för skatteåret 2018 medför negativa redovisningar i många kommuner i samband med redovisningarna i december. Till följd av ändringarna i lagen om skatteredovisning behöver kommunerna dock inte betala dessa negativa redovisningar till Skatteförvaltningen, utan de negativa redovisningarna i december tas ut av kommunerna i samband med redovisningarna i januari.
Skatteprognoser
Fastighetsskattereformen skjuts fram till följande regeringsperiod

FASTIGHETSSKATTEREFORMEN Regeringens proposition om första delen av fastighetsskattereformen flyttas till följande regeringsperiod. Det betyder att fastighetsskattereformen inte införs 2020 utan först 2022. Det är tänkt att fastighetsbeskattningen ska ses över så att beskattningsvärdena bättre motsvarar områdets prisnivå och byggkostnader. Syftet med reformen är inte att höja eller sänka fastighetsskatten. Skattebördan ska ändå delvis fördelas på ett nytt sätt mellan olika fastigheter.

EKONOMISKA PROGNOSER  Det blir allt svårare att göra ekonomiska prognoser. Det gäller inte enbart prognoser för den kommunala ekonomin utan även nationella, europeiska och globala prognoser. Svårigheten konkretiseras bland annat då man granskar hur olika prognosinstitut uppskattat utvecklingen av Finlands BNP för innevarande år. Då man jämför de senaste prognoserna med motsvarande uppgifter från våren 2017 har den uppskattade  utvecklingen i snitt nästan fördubblats.
BLOGG ”Det här är ett förlorat år”, sade en kommunal ekonomichef i början av hösten. Det var efter en studiedag där vi precis gått igenom kommunernas uppdaterade skatteinkomstprognoser. Prognoserna hade sjunkit avsevärt jämfört med de prognoser som gjordes före sommaren, skirver  Minna Punakallio,  chefekonom för Kommunförbundets kommunekonomiska enhet.
Minna Punakallio